Sugen på härlig gospel?

Om ni inte har något för er på söndag klockan 11 så kom gärna och lyssna på vår fina kör!

Spysjuka här

Igår kväll fick jag snabbesök av herr Spy-sjuka. Han kom snabbare än blixten från en klarblå himmel, och försvann ungefär lika fort igen. Idag har jag varit ganska trött, mest för att jag inte fick i mig något att äta förrän i eftermiddags. Men under kvällen har jag piggnat på mig och nu känns det faktiskt helt okej.

Jag tog en kvällspromenad med Molly runt lilla parken här ute. Anledningen till denna korta sträcka var att hon fick gå själv. Jag gick mest ut för att få lite frisk luft, och tänkte att hon kunde få följa med och klättra lite i alla snöhögar. Det var uppskattat av oss båda. Snön har börjat smälta lite så hon fick plaska lite i vatten med, var inte igår. Det är inte varje dag man uppskattar vattenpölar, men just nu kändes det ganska välkomnande.

Idag har Molly gått på toaletten flera gånger, hon kommer in i sådana "stimm" lite då och då. Undrar när hon ska börja gå ordentligt så vi kan potträna på riktigt. Kanske inte än, men till sommaren hoppas jag kunna börja. Om hon vill såklart!

Tyvärr så har vi fått skjuta upp Mollys kalas till söndag, så inte tjocka släkten blir smittade av mig. Hoppas att det blir av och att jag inte smittat Jimmy eller Molly. Vi ska baka pizzabuffé och prinsesstårta, kommer bli en lyckad fest.

Nu sitter jag i soffan och tar det lite lugnt med en kopp kaffe. Har "repat" lite inför vår uppvisning med kören på söndag. Jag är rätt nervös. Har inte gjort något sånt här sen jag var liten, och jag är rädd att jag kommer sjunga fel, eller glömma texten. Hoppas ingen lägger märke till mig, jag ska försöka ställa mig bakom någon som är lång haha.

Nähe nu tror jag att rösten orkar med en omgång till med härlig gospel- undra om grannarna håller med?

Molly 2 år!

Vi gick upp extra tidigt idag för att göra i ordning frukost till vår lilla tös. Precis när vi ska gå in börjar hon ropa "mamma, pappa kom". Typiskt! Hoppas vi hinner börja sjunga innan hon vaknar nästa år.

Hon var inte speciellt intresserad av sin frukost idag, det var bara alla paket som gällde. Hon fick en fin pippi-servis, bamse-pussel och cd-skiva, nalle puh-film, kläder och en liten söt städutrustning i miniformat. Hon blev jätteglad!

Hon fick en liten present av Åsa och Britt idag med, en liten hund som hon tyckte såg ut som viggo, och en tupp som fick heta ronja!

På eftermiddagen kom Astrid, Susanne, Tomas och Emil för att fira skruttan. Vi åt tårta och småflickorna lekte med Mollys lilla katt. Hon fick en fin hello kitty-bok och ett armband!

Senare på kvällen gick vi en promenad för att hämta paket som morfar Staffan och bonusmormor Yvonne skickat ner. Av dom fick hon en jättetuff skinnjacka!!!

Nu sitter vi i soffan och kollar på stafetten, med mamma och Robban. Åsa har varit här nu precis med, men hon ville kolla på skidorna hemma. Vi har ätit Mc-Donalds mat och druckit kaffe.

Det har varit en mycket bra dag, och på lördag ska vi ha ett riktigt kalas med hela stora familjen samlad!

Bilder på vårt vinterlandskap!

Några roliga bilder vi tog idag, stackars bilägare imorgon innan jobbet...


Fina bilder från Mullsjö för några veckor sedan.

Bowling och thaimat

Jag väcktes idag av att Jimmy och Molly kom in med frukost på sängen. Bra start på dagen! Vi tog det lugnt och myste med mackor, yoghurt och film hela morgonen. När vi tröttnat på att slappa kämpade vi oss ut i snökaoset, och kaos är nästan en underdrift. Vi hade tänkt gå en sväng, men det gick bara inte. Meterhöga vallar med snö längs vägarna, vilket gjorde att vi fick slåss om plats med bilar, gående, plogar och skottande människor. Det blev rundan till Willys och tillbaka- det tog en (!) timme. Då förstår ni kanske vilket kaos det var- det tar nämligen bara ungefär en kvart i vanliga fall.

Det var folk överallt! Aldrig ser man så mycket folk röra sig runt gatorna här. Vid var och varannan bil vi gick förbi stod det stackare som fick skotta sig loss. En av dom stod med en liten sopskyffel- och när hon precis var klar åkte plogbilen förbi och kastade upp en vägg med snö framför hennes bil igen. Bara att börja om! Vi kunde inte hålla oss för skratt när vi såg det, och hon tog det rätt bra för hon skrattade med oss. Vad kan man mer göra i ett sånt läge?

Vår eftermiddag och kväll spenderades tillsammans med mamma, Robban, Patrik och Martina. Vi började med att spela bowling, jätteskoj. Fast jag var riktigt kass idag. Avslutade snyggt med en strike i alla fall. Efter det åt vi på Asia Garden, Robban bjöd på tre-rätters. En riktigt lyckad kväll!

Nu är det dags för skidskytte!

2-års kalas och pizzanight

Igår var vi bjudna på fika till Astrid som fyllde två år. Vi fick tårta, bullar och kakor. Smaskens! Molly hade valt ut en liten servis som man har utomhus till sin vän, och jag tyckte det skulle passa bra till Astrids lekstuga... Som det sen visade sig att hon inte hade. Så nu får Tomas allt bygga en lekstuga så lilla tösen kan ha nytta av sin uteservis! Flickorna fick sitta vid Astrids nya fina lilla bord, och dom var så söta. Åt från varandras tallrikar och drack ur varandras glas.

Sen var leken i full gång, kul att se att dom är så bra kompisar. Det lektes med dockor, bollar och tunnel. Vi andra hade trevligt i soffan där vi pratade och lyssnade på musik. Senare på kvällen blev det pizza för hela slanten. Mätta och glada åkte vi sen hem i snökaoset.

Idag är jag ledig, och vi har tänkt rensa ut uppe på vinden. Finns nog en hel del vi kan slänga ut, ska bli skönt att äntligen få lite ordning där uppe. Hoppas på att vi kommer kunna använda oss mer av det förrådet- så vi slipper ha onödiga saker inne i lägenheten.

Nu sitter Molly och plaskar i badet, hon la nämligen en riktig härlig en i blöjan nyss. Bad var ett måste!

Sparrissoppa och kalla scones

Idag har Martina vart och hälsat på oss på jobbet, visat upp sina fina foton. Vi valde ut ett som vi ska ha till vår nya vägg. Kommer bli snyggt! Jag jobbade tidigt idag så vi hann åka förbi och köpa ny lampa till vår blinker som gick sönder härom dagen. Skönt att slippa turboblinket nu! Vi köpte också en till present till lilla M som fyller år nästa vecka. Två år redan, vart har tiden tagit vägen? Hon fyllde nyss ett år!
(Bilden är tagen på hennes ett-årsdag.)

Jag lagade sparrissoppa när vi kom hem, den blev jättegod. Och snabbt gick det med. Vi hade scones kvar sen igår som vi åt till. Jag undrar vad som ger scones dess smak, det är ju inget speciellt i det. Men ändå smakar det "scones" och inte som något annat bröd. Någon som vet varför det är så?

Ikväll ska jag och Jimmy iväg på Thomas Pettersson, vi fick biljetter av min pappa Lasse i julklapp. Ska bli riktigt skoj! Martina kommer hit och sitter barnvakt- vad hade jag gjort utan min lillasyster...

Nu ska vi sjunga lite, måste öva upp rösten ordentligt nu, vi har snart uppvisning med kören. Känner att jag kommit efter nu när jag vart förkyld- eller är. Den har fortfarande inte släppt!

Scones, te och filmmys!

Nu har jag precis lagt mig, jag och Jimmy ska kolla på ett avsnitt av "Band of Brothers". En av våra favoritserier, som man kan se om och om igen. Så himla bra!

Mina kära vänner Susanne och Caroline har varit här och myst idag. Vi bakade scones och kollade på "My sisters keeper". Vi satt på rad i soffan och storgrät alla tre. Vilken film- måste ses!

Molly har skuttat runt här av förtjusning ikväll, "Sann" är nämligen en av hennes favoriter. Hon ropade efter henne i trappan när dom skulle gå hem, för hon "måste ha kaam av Sann!" Så Susanne fick snällt hoppa uppför alla trappor igen. Caroline kom inte undan, när Molly var klar med Susanne skrek hon efter henne också!

Lite magi såhär på söndagmorgonen

Tänk er när disken tar över hela köket, när man hoppat över ett par gånger. Vilken besvikelse man känner när man till slut inser att nu måste man ta tag i berget. "Varför tog jag inte tagit detta igår?". I det läget vill man kunna säga "simsalabim" och trolla bort skiten. Sen går man runt en stund för att tycka lite synd om sig själv, tills man äntligen börjar.

Och när man väl står där med diskborsten och alla smutsiga tallrikar och bestick, då kommer man på att det faktiskt inte var så farligt ändå. Det är egentligen ganska rogivande att stå där för sig själv en stund. Man kan sätta på lite go musik som sällskap.

Nu äter vi frukost i soffan och kollar på reprisen av Melodifestivalen. Som om inte gårdagen räckte till och blev över. När vi ätit färdigt ska vi gå tipspromenad, det är ganska skönt väder ute. Och vi behöver motionen.


Aba kadabra...


...sim salabim!

Road trip med familjen

Idag har vi tagit en sväng med bilen ut till stugan. Lite oroliga över all snö som kommit, men vårat lilla hus stod kvar. Och taket var helt. Det var så fint där ute, helt vitt och soligt. Det var någon snäll bonde som hade plogat fram till huset, så vi blev lite överraskade när vi kämpat oss upp från stora vägen. Nu längtar vi till våren när vi ska bygga staket och trädäck! Vi tog även en upptäktsfärd runt småvägarna vid stugan för att leta efter sjöar. Vi hann hitta tre stycken innan vi gav upp. Snön gjorde att vi nästan fastnade mitt ute i ingenstans. Vi tog vägen förbi Sicklamålen på väg hem, och åt lunch. Pasta med köttfärssås blev det- mm!

Ikväll har vi myskväll framför tvn. Måste säga att jag är riktigt besviken på Melodifestivalen- i år igen! Än så länge har jag inte hört en enda bra låt.. Skrämmande.

Längtar efter sommar

Nu känner jag att det räcker med vinter, kyla och snö. Längtar mig bort till värmen, grönskan och grillkvällar! Denna sommaren kommer bli lite annorlunda, eftersom vi skaffat oss en sommarstuga. Hoppas på att det blir fint sommarväder så vi kan vara där mycket. Vi, eller mest jag, planerar en stor midsommarfest där! Nej nu ska vi sjunga, tänkte bara lägga in en läskande bild från i somras.

Nu blir det sjunga av

Vi har ätit hemmagjorda nöthamburgare idag, så gott! När vi satt vid bordet blev vi plötsligt sugna på att sjunga karaoke, och fem minuter senare satt vi i bilen på väg till el-giganten. Så nu är vi ett "lips" rikare.

Nu sitter vi och tittar på "på spåret" och dricker ett glas rött vin. Snart ska vi sjunga!

Glitter och glamour på konserthuset!

Kom precis hem ifrån konserthuset där jag sett After Dark. Måste säga att jag är positivt överraskad över denna spektakulära show! Härlig musik, roliga under bältet kommentarer, underbara kläder. Fick denna upplevelse av min morfar i julklapp, och jag skulle kunna tänka mig att jag sitter där på konserthuset och skrattar med till deras vulgaritet även nästa år, och året efter det med. WOW vad bra!

Lilla M

När jag parkerade bilen utanför vårt hus i eftermiddag fick jag se min dotter stående i sitt fönster. Hon kikade efter mig, och när hon fick syn på mig började hon skratta och vinka- jätteglad. Då känner man sig välkommen hem. Väl inne i lägenheten sa hon "Mamma, jag har varit hemma idag!" "Mamma, tar du mig?!" så sprang hon och ville att jag skulle jaga henne. Man får inte direkt vila när man kommer hem från jobbet. Men jag leker gärna med henne en stund, jag går ju och saknar henne hela dagarna. Sen ville hon leka björnen sover, jag fick lägga mig på golvet och vara björn medan hon dansade runt mig och sjöng "soova börnen, soova börnen!".


Nu ska vi äta, sen blir det till att leka en stund till innan jag ska iväg på After Dark. Fick biljett till konserten av min morfar i julklapp, och ska gå med Åsa, Britt, mamma, Martina och mormor.

Ha en bra eftermiddag!

My baby makes the sushi

I söndags gjorde Jimmy sushi, det var mycket enkelt och blev fantastiskt gott. Jag är inte jätteförtjust i sushi annars, men just denna sorten är en snäll en. Endast lax, ris och grönsaker! Tänkte lägga upp lite bilder för att ge er inspiration. Verkligen ett gott helg-tips till er!









1. Skär gurka, paprika och kallrökt lax i små fina bitar.


2. Lägg ut Nori-arken på bänken och...


3. ...lägg på riset, grönsakerna och laxen. Rulla tätt med hjälp av ett underlägg.


4. Skär i 1 cm breda bitar. Färdigt!

Hänt i helgen

I lördags var vi på födelsedagsfest hos Lo, det var kanonkul! Kvällen började med goda snittar och välkomstbål. Roligt att träffa folket man inte ser så ofta. Senare begav vi oss iväg till 8-glas där vi förväntade oss maskerad. Men så blev det inte, en liten besvikelse. Det var bara en "vanlig kväll", alltså inte så roligt. Jag, Jimmy, Nicki och Jonas gick ganska tidigt och åt innan vi tog en taxi hem.





Söndagen spenderades mest hemma, kollade på film och hade det mysigt. Det blev senare en kvällspromenad runt staden, och på vägen hem handlade vi ingredienser till sushi som Jimmy lagade till kvällsmat- mm!

Missade kören idag pga min förkylning, tråkigt! Men nu känns det som det börjar släppa lite, jag kan ana lite lukt och smak nu. Fyndade på second hand idag, skridskor och pjäxor för 25 kr st, som hittat!

Nummer ett

Spännande att skriva det första inlägget på sin nya blogg! Jag tröttnade lite på min gamla blogg, det gick inte att experimentera lika fantasifullt med designen som här på blogger. Och enligt mig ska man förnya/utveckla sig regelbundet för att hålla spänningen vid liv. Det ska bli kul att se hur många av mina läsare som följer med mig hit. Skriv gärna något i gästboken!

Idag har jag åkt på en riktig pangförkylning, känns inte så kul. Vi är bjudna på födelsedagsfest ikväll så jag hoppas att jag piggnar på mig tills dess. Min lilla M ska vara hos mormor, och vi ska fixa masker, det vankas maskerad ikväll!

Dags att sätta lite fart. Jag kommer för övrigt har jag lagt några av mina favorit-inlägg från förra bloggen, känner lite separationsångest. Enjoy!

Min förlossning del 4 -08

Krystarbetet fortsatte, jag låg och kämpade och Jimmy stod brevid och stöttade. De närmaste timmarna är ganska suddiga, många minnesluckor tack vare all smärta och utmattning. Jag minns att det helt plötsligt är tre barnmorskor och en läkare inne hos oss och hjälper till. Men våran bebis kommer inte ut. Jag var så trött, orkade inte ta i. Men alla runt mig hejade på och jag fick fortsätta. Jag grät och skrek att jag inte orkar mer, att jag ger upp. Grät som ett barn. Det var så fruktansvärt jobbigt, och det gjorde sjukt ont.

Minnesluckorna är många, men jag vet att Jimmy höll upp mitt huvud och gjorde allt för att jag skulle orka lite till.. Läkaren tog fram sugklockan, det var ingen idé att fortsätta utan lite hjälp på traven, bebisen kom inte ut hur mycket vi än kämpade. Hon drog samtidigt som jag krystade, och hon såg huvudet komma! Men varje gång åkte det tillbaka igen, jag orkade inte det sista. Knappt någon sömn och ingen mat på 30 timmar, jag var som sagt helt borta. När jag tänker tillbaka är allt som i en dimma, jag kommer bara ihåg vissa bitar och allt är rörigt och grötigt. Jag hörde inte vad de andra i rummet sa, såg bara massa människor som rörde på läpparna och gestakulerade hit och dit. Jimmy såg helt förstörd ut, stackarn. Jimmy stod på min vänstra sida, och på min högra stod en barnmorska och höll i min andra hand, och gav min lypsyl titt som tätt. De två andra barnmorskorna stod jämte läkaren som höll i sugklockan och skrek och hejade på mig så jag skulle hålla mig vaken och fokuserad. Jag skrek rakt ut, och tog i så jag visste inte var jag skulle ta vägen.

När de testat med sugklockan 6 gånger ringde de efter narkosläkare. Jag höll på att kollapsa och bebisen kom inte längre ut än lite med huvudet. Det fick bli kejsarsnitt. Detta har jag inget minne av över huvud taget, men Jimmy har berättat hur det gick till. Han var också helt färdig. Så som han kämpat vid min sida under alla långa timmar. Min Jimmy.

Vi skulle göra ett sista försök i väntan på att narkosläkaren kom. Det sjunde försöket. Jag krystade precis som innan, jag höll på att sluta när det hände något. Helt plötsligt kände jag huvudet, det hade kommit ut lite längre och för första gången kände jag huvudet! Alla runt mig blev helt galna och skrek och hejade på som bara den. Jag vågade inte andas ut, jag fick krafter som jag inte visste fanns. Och då hände det. Jag kände hela min bebis komma ut, och så blev allt tyst. Det enda jag såg var våran lilla bebis på min mage, skrikandes. Och Jimmy som satte sig ner, darrig efter att ha spänt sig så i alla timmar jämte mig.

Jag fattade inte vad som hände därnäst, det låg en varm bebis på min mage och skrek, och alla barnmosrkor sprang runt och ryckte i saker som yra höns. Jag frågade om det blev en flicka eller pojke - inget svar. Jag försökte titta själv, men jag orkade inte lyfta huvudet. Till slut var det en som hörde mig och hon lyfte upp den lilla- en flicka! Jag tittade på Jimmy och vi skrattade och grät.

Jimmy fick klippa navelsträngen, och hon mättes och vägdes. 3990g och 52cm. "Vilken liten tjockis" sa barnmorskorna och de skrattade med oss. Sen gav de henne till Jimmy och jag förstod att något var fel. En av barnmorskorna förklarade att min ringmuskel gått sönder rejält och att jag blivit klippt för att flickan skulle kunna komma ut. Jag hade förlorat 1,3 l blod. Så jag fick åka ner på operation direkt, och Jimmy blev ensam kvar med våran lilla tös.

Jag blev bedövad så jag kunde inte röra en muskel under naveln. När jag kommit upp efter operationen fick vi fika och vi ringde våra föräldrar. Sen kom vi upp till BB, fick ett eget rum som var jättefint. Vi låg och pratade om vad hon skulle heta- vi bestämde oss för Molly. Hon såg ut som en Molly.

Allt kändes konstigt och jättebra, men vi var trötta. Jag ville bara ta en dusch, kände mig så svettig och äcklig efter alla långa timmar som gått. Men jag kunde ju inte gå så fick vänta tills nästa dag.Jag åkte hem från BB den 26 februari, och jag har aldrig varit lyckligare i hela mitt liv.

Tack Jimmy för att du finns, jag älskar dig. Och välkommen Molly till våran lilla familj!

Min förlossning del 3 -08

Rummet på förlossningen var jättefint. Och stort. Jag satte mig i jacuzzin nästan direkt, och det var riktigt skönt.

Värkarna kom med jämna mellanrum, ca var femete minut. Jag började med lustgasen direkt, riktigt go i bollen blev man. Kändes som ett lyckorus i hela kroppen, och fnissig blev man. Men efter ett tag när värkarna blev kraftigare fnissade jag inte så mycket mer. Det blev olidligt. Barnmorskan sa att jag skulle öppna mig ungefär en cm i timmen, men efter ett par timmar hade jag bara öppnat mig en. Det stannade upp, så jag fick ett dropp som skulle skynda på förlossningsarbetet lite. Men det hjälpte inte. Jag tror det var vid tvåtiden på natten som barnmorskan stack hål på hinnan så vattnet gick, men det gjorde bara så värkarna blev helt olidliga, jag stod inte ut. Den ena värken hann aldrig avta innan nästa satte igång. Så höll det på en bra stund. Sjuk smärta, obeskrivlig.

Jimmy ringde på barnmorskan, för jag hade så fruktansvärt ont. Jag fick ryggbedövning. Helt plötsligt kände jag absolut ingenting. Det var det skönaste jag nånsin vart med om. Jag somnade en halvimme ungefär, sen fick jag order om att stå upp så bebisen skulle sjunka ner mer. När barnmorskan kände efter så låg den fel, och det skulle innebära att jag fick föda med kjejsarsnitt. Men lite till skulle jag vänta, och se om den la sig tillrätta. Jag började få ont av krystvärkar, det tryckte på som bara den neråt. Jag var så himla trött, hade varken knappt sovit eller ätit på ett dygn. Jag ville bara att allt skulle vara över, bad om kjejsarsnitt. Men jag fick vänta.

Efter ytterligare nån timme ringde barnmorskan efter kirurg, som fick känna efter om det skulle bli kjejsarsnitt. Då hade min lilla bebis lagt sig rätt, och det skulle bli en normal förlossning. Frågan var bara när. De satte på droppet på högsta fart, och nu var barnmorskan inne hos oss hela tiden. Kollade så allt var bra, och hjälpte mig under krystvärkarna.

Ryggbedövningen satt fortfarande i, jag kände inte värkarna över huvud taget, jag såg bara på ctg-remsan att de var uppe på högsta nivån hela tiden. Däremot så kände jag krystvärkarna. Det var om möjligt fruktansvärt mycket värre än värkarna. Det tryckte på där nere så det kändes som allting skulle gå sönder. Som tusen knivar som snurrade runt och tryckte samtídigt. Jag satt lutanses över en sackosäck, och andades lustgas. Både jimmy och barnmorskan hade fullt upp med att hålla hand, massera rygg och stötta mig. Jag andades lustgasen precis hela tiden, men det hjälpte ingenting. Men det kändes lite som en tröst. Jag vet inte hur länge det höll på såhär, för jag fick en del black outer pga smärtan. Nån timme eller två, vem vet. Jag var öppen tio cm, nu var det snart dags.

Barnmorskan tyckte vi skulle testa att påbörja krystarbetet. Jag fick ligga ner, jimmy höll upp mitt huvud och höll min hand. Jag krystade när krystvärken kom, men den höll inte på så länge, vilket gjorde det svårt för mig att hjälpa till. Ryggbedövningen gjorde ju så jag inte kände värkarna, utan endast krystvärkarna, och det var pga det som jag inte kunde jobba tillräckligt länge. Nu var klockan ungefär nio på morgonen den 24 februari, och detta skulle bli den längsta morgonen i mitt liv.




...fortsättning följer

Min förlossning del 2 -08

...fortsättning

Vi låg kvar i sängen båda två med ett tidtagarur och tog exakt tid mellan det vi gissade kanske var värkarna. Det kändes inte alls som mensvärk, utan snarare en smärta som liknade ett knivhugg inifrån. (Min lilla bebis kanske höll på att hugga sig ut.) Vid sju kunde jag inte hålla mig mer, det gjorde fruktansvärt ont. Vi gick ner och åt frukost, och värkarna kom fortfarande med tio minuters mellanrum. Eftersom vi var hemma hos Jimmys föräldrar i Mullsjö ville jag att vi skulle åka hem in till stan, för att vara nära förlossningen OM det nu var riktiga värkar, och OM vi skulle behöva åka in. OM... På vägen hem i bilen ringde jag in till förlossningen och barnmorskan trodde jag var i latensfasen. Hon rådde mig till att åka hem, ta två alvedon och vila.

Vilket jag gjorde. Vilade i alla fall. Under natten hade jag bara fått en och en halv timmas sömn, för vi kollade på film fram till tre, och värkarna startade som sagt 04.20. Sov i ungefär två timmar, fram till lunchtid. När jag vaknade tänkte jag att värkarna säkert avtagit, för det hade de ju gjort under veckan innan. "Fast då kändes dom inte som nu...." Värkarna var kvar, och nu kom dom väldigt oregelbundet. En stund kunde de komma med fem minuters mellanrum, och sen med tio. Jag ringde mina föräldrar, och Jimmy till sina. Vi sa att vi tänkte åka in när som helst nu. Fast jag var lite osäker på det eftersom värkarna kom så oregelbundet. OM det nu var värkar....

När de kommit med fem minuters mellanrum en stund ringde jag in till förlossningen igen. Nu var klockan två. Hon rådde mig att stanna hemma en stund till, men att jag givetvis var välkommen in om jag behövde smärtlindring. Jag tyckte det var pinsamt att ringa in igen, och bli rådd att stanna hemma. "Jag måste vara den mest barnsliga människan, ringa in hela tiden!" Jag la mig i badet, nu hade det inte kommit en värk på nästan en halvtimme. "Nu slutar det, jävla typiskt."

I badet kom värkarna igång igen, fast de kändes inte så farliga i vattnet. Skönt. Jag spenderade resten av eftermiddagen åt att gå runt, ligga i sängen och i badet. Fruktansvärt rastlös. Ont hade jag också. Men jag höll ut- jag skulle absolut under inga omständigheter ringa in till förlossningen igen, om jag inte var helt säker! Men en alvedon kunde jag gott ta, och en till, och en till.... Vi ringde våra föräldrar och berättade att vi var hemma. De blev jättenervösa för de trodde det var klart... ÅÅÅ NEJ!

Vid åtta började sista semifinalen i Melodifestivalen. Jag låg i sängen och tittade lite halvt om halvt mellan värkarna. De kom med 3-7 minuters mellanrum, vilket de hade gjort de senaste timmarna. Men jag skulle INTE ringa in. Lite till kunde jag plågas hemma. En alvedon till.. Men jag stod inte ut längre, jag tvingade mig att titta klart, men vid halv tio ringde jag in och sa att jag kommer. Vi tog det ganska lugnt och kollade så allt var med. Ringde våra föräldrar och åkte in.

Klockan 22.22 blev jag inskriven, när jag kom in var jag öppen 6 cm. De undrade hur jag hade kunnat vara hemma så länge.............

...fortsättning följer

Min förlossning del 1- 08

Allting började klockan 04.20 lördagen den 23 februari med den värsta värken jag nånsin känt. (Och värre skulle det bli.) Jag blev förvirrad och hade ingen aning om vad det var jag kände. Hade under senaste veckan haft en mensvärksliknande känsla i magen som kommit och gått i olika styrkor. Självklart trodde jag att det var värkarna som varit på väg, jag hade ju läst överallt att det var precis så som värkarna skulle kännas. Och varje gång dessa värkar avtog blev jag allt mer besviken, och rentav ledsen. Varför satte det aldrig igång? Kommer bebisen aldrig? Jag vill ha min bebis NU! Men denna tidiga morgon kändes det helt annorlunda, vilket gjorde mig osäker. Värkarna kom med tio minuters mellanrum, och efter ungefär en halvtimme väckte jag Jimmy. "Jag tror att det har satt igång nu"....


....fortsättning följer

16 November 2008 - Jag trodde inte mina ögon!

Strax efter tio imorse lämnade jag Jimmy och Molly hemma, och tog bussen till gränna där jag skulle möta Åsa. Vi skulle övningsköra, en bra bit, och vart vi skulle visste jag inte. Åsa är lite lurig! Vi körde genom gränna, mot ödeshög och till slut hamnade vi i Vadstena, på ett ställe som hette Stubbegården (tror jag). När vi kom in frågade Åsa om jag ville ha en hel buffé med både mat och kakor, och jag svarade självklart ja. Vi valde ett bord inne i ett mysigt rum med fina gamla möbler och så. Sen gick vi in i bufférummet, och jag trodde jag skulle smälla av! Har aldrig sett så mycket kakor, bullar och bakelser i hela mitt liv! Vilken resa, och vilken upplevelse. Helt underbart, tack för denna dagen Åsa! ♥

27 November 2008 - Victorias galna barnvagnsrace

Mycket är du bra på Vicke, men inte att köra barnvagn. Det var första gången, och ni skulle sett henne. Kommentarer som "hur styr man?!", "hur gör jag vid trottoarkanten?!", nu åker den lite åt höger!" uppkom ett antal gånger. Ojojoj, mycket skratt blev det. Men till slut lyckades hon få kläm på det. Vilken pärla. Vi bakade lussekatter och chokladkola, det blev himla gott. Bakade tillsammans även förra året, så man kan nästan säga att vi fått till en liten tradition. Det är alltid roligt!

Tidigare idag var jag och Jimmy på banken. Vi har skaffat oss en bankman som hjälpte oss att komma på en bra budgetplan inför nästa år när jag börjar jobba. Känns bra att ha en plan att följa, för då blir det enklare att se vart pengar tar vägen, och på det viset spara mer. Spara är bra, för vi vill åka utomlands nästa år, och sen så har man alltid husköp i tankarna inför framtiden. Jimmy började pensionsspara nu med, man måste tänka lite på pensionen även om det känns väldigt avlägset just nu.

Nu har jag precis städat och diskat, och sitter i soffan med kaffe och en lussekatt. Mmm! Det är ingenting på tv ikväll, så nu tänkte jag sätta mig ner och tänka ut ett bra mail som jag ska skriva. Inte alltid lätt att veta vad man ska skriva om, ibland står det bara still i huvudet.



Ha en bra kväll!

30 december 2008 - Nästan ända upp till Stockholm

Tidigt i morse åkte jag, Nina, Patrik och mamma uppåt landet. Meningen var att vi skulle köra upp Patrik till Nyköping, där han ska fira nyår med sina vänner. Men eftersom vi ändå körde så långt bestämde jag mig för att passa på att göra en visit i Huddinge. Jag känner att alla bitar som farit runt i mig, börjar falla på plats. Äntligen. Dagen kunde inte bli bättre, och jag hoppas att det kommer många fler som denna.

Det var långt att köra, så tur att Nina följde med både som mentalt stöd, och körpartner. Vi turades om att köra, och det var inte det smidigaste väglag att köra på. Det var halt, och det skvätte smuts på vindrutan hela tiden. Vi fick fylla på spolarvätska en gång, och stanna för att tvätta rutor och lyktor två gånger. Usch, man såg verkligen ingenting knappt.

Vi kom hem vid sju-tiden, och då började jag städa lite. Sen kom mamma och Magdalena hit med kycklingkebab, det var jättemysigt. Har inte träffat Maggan på så himla länge!

Nu sitter jag i vardagsrummet, med massa ljus tända i hela rummet. Ska kolla på en film och sen sova.

Imorgon är det nyårsafton, och då ska jag, Nina, Jimmy, Molly och Koffan äta frukost ute vid 8, och sen ska vi ut till Mias butik i Habo och kolla efter nyårskläder. På kvällen ska vi ut till Jenny, Morgan och Felix och äta tre-rätters och ta det lugnt. Nina, Nalle och Theo kommer också, jag tror det kommer bli en kanonkväll.

Nej nu ska jag kolla på den här filmen så jag kommer i säng någon gång.


Gott nytt år!

12 Januari 2009 - Fast i biltvätten

Min måndag har varit väldigt lång. Vaknade innan klockan ringde, kvart över fem imorse, och var jättepigg. Så det var bara att gå upp och äta frukost i lugn och ro innan jobbet. Hur skönt som helst. Det var lika roligt på jobbet som det brukar, så dagen gick ganska snabbt. När jag kom hem från jobbet hade Jimmy gjort lax med pasta och sås. Jättegott!

På kvällen åkte jag hem till mamma, för Marie och hennes barn var där. Så längesen jag träffade dom nu. I somras var det, när vi åkte upp och hälsade på dom i Gävle. Vi åt varma mackor och semlor, det var inte fy skam!

Jag skulle tvätta bilen när jag åkte hem, och det gick väl inte lika bra som jag räknat med. Jag körde fram för långt, så den satte inte igång. Jag backade, men ingenting hände. Jag började bli lite smått nervös, för jag tycker inte om trånga utrymmen. Lite cellskräck. Helt plötsligt blev det kolsvart där inne, och jag gasade (en aning för hårt kanske) och körde ut så snabbt jag kunde. Pulsen var inte nere på viloläge direkt. Jag sprang in till killen i kassan på statoil och sa att tvätten inte fungerade. Så tvingade jag honom att följa med mig ut och stå där tills jag var klar. Stackarn fick alltså låsa in till butiken, och stå utanför tvätten tills jag kom ut igen. Dagens eloge går till honom. Hädanefter är det inte jag som sköter tvättningen av våran bil, det kan jag ju säga.

Nu ska jag lägga mig och läsa min Liza Marklund - Nobels Testamente, sen är det snart dags att sova. Jag ska upp lika tidigt imorgon. Hoppas eran måndag varit bra!

17 Oktober 2009 - Bonde söker fru

I onsdags på jobbet skulle jag ringa ett par föräldrar som står i kö till oss. Jag hade ringt ett par gånger- utan svar- när jag gjorde ett sista försök innan det var dags att åka hem. Den gången svarade dom. Jag satt väl kanske lite i andra tankar, eftersom jag inte fått svar tidigare, och när jag skulle presentera mig sa jag:

"Hej jag heter Angelica och ringer från Bonde söker fru!"

Vad kom det ifrån? Hur kan det bara bli så fullständigt fel? Fyyy vad jag skämdes, jag vågade inte berätta för mina jobbarkompisar förrän idag...